Jamaica fortsätter. .

Önskar att Jamaica hade kunnat fortsätta 2 veckor till men dessvärre måste vi tillbaka till jobb och vardag. De sista dagarna har varit lika händelserika som de första :)

I onsdags åkte vi ut på snorklingstur ute vid korallreven, de va första gången för mig att va ute så långt ut med båt för att snorkla, riktigt spännande. Några bilder från de har jag inte eftersom H hade hand om filmandet under vatten. Vi såg alla möjliga fiskar, sjöstjärnor som va säkert 25-30 cm i diameter. Häftiga koraller som vissa av dom va lilla och fladdrade som löv under vatten. Ja.. jag kan pladdra på om dehär i evigheter men de ska ja inte. De mest intressanta va att väl tillbaka in i båten såg vi på botten en.. ORM. En gul orm. De va en glasbottenbåt så vi såg ner. De va vidrigt och jag är lycklig att jag satt i båten redan. Googlade lite och fick då veta att tydligen finns inga ormar i vatten kring Karibien utan dom kallas för snake eel. Kalla de va man vill. De såg ut som en orm. Lägger upp en bild på hur den såg ut.
På väg ut till snorklingplatsen såg jag en gigantisk hummer, jisses va stora dom är. Här har vi oxå upptäckt att dom har ju inga klor utan låååånga spröt fram som är tjocka så de e en massa gotta i dom istället för klorna.

På tal om hummer. På torsdagen gick vi längs stranden från ena sidan Bloody Bay (där vi är) till den andra sidan. Där hade vi fått höra att de fanns en massa stånd där man kunde köpa lite allt möjligt.
Stånden var gjorda av pinnar från träd med en presenning som tak, å ni vet hur de e , alla ville att man skulle komma in i just deras lilla shop.
Vi kom sedan till.. Wayne's shop (tyckte jag att de stor) och där fick vi välja ut en hummer som dom grillade och antingen kom bort med till stranden där vi bor eller så åt man där. Vi valde att äta där.
Han fixade hummer och med en slö kniv hackade han lite grönsaker och gjorde en middag med de han hade, gott å trevligt va de. Vi satt där och drack öl och åt hummer, öl hade han i en liten kylväska :) medan vi åt så passade han på att äta för han menade ju på att de e mycket trevligare med sällskap, skön snubbe. Sen rullade han till en riktig feting som han sög på ett bra tag haha.

För att återgå till onsdagen och snorklingen. Efter det när vi var påväg tillbaka till rummet gick vi förbi hotellets "pianobar" dom skulle ha ost och vinprovning typ, så då visste vi ju vad vi skulle göra på kvällen, för H va de mest skoj såklart eftersom han älskar sånt.. tror dock inte han va så imponerad av ostarna, men själva upplägget med trubadur och lite nice feeling räcker ju långt.

Nu ska jag insupa den sista solen innan den går ner för imorgon hinner jag inte med så mycket av de.. väskorna plockas upp 1000 och bussen från hotellet går 11.15.
Flygresan ser jag fram emot mer på hemvägen då vi tog en annan klass med lite mer benutrymme.
Så.. mellan 15.00 - 01:00 är vi i luften och väl på marken förlorar vi de 6 timmar vi vann för 2 veckor sen. Blä! 😝😝

Slänger upp lite bilder !

 
Hit åkte vi för snorklingen
Inte min bild men så såg den ut
Vi trodde bara att ägaren till stället ville låta oss hålla för foto.. men den där fick H stå ned i ca en kvart haha
The big one!
Selfies blir aldrig bra. Men att köpa alla foton som fotograferna springer runt å tar skulle kosta oss lika mycket som hela resan.
Jamaicansk buffé!
Ja gillar isskulpturerna i värmen
Efterrätter i masssssssor
Stranden e fantastiskt vid hotellet. Massor av träd och buskar
 

7 mile beach & Rick's Café

Det blev sedan måndag och nu va de ju verkligen dags att lämna hotellet på egen hand.
Vi bestämde att vi skulle gå de 9.6 km längs med 7 mile beach in till Negril. H ville äta hummer längs stranden och han har hört att de e i dom små "skjulen" de ska va godast, inte inne på någon restaurang, det gjorde vi.
Vi pratade med en man som heter Marcus en hel del, eller snarare över hela lunchen. Han va trevlig och hade som så många andra Jamaicaner nåt intressant att berätta. Så vi satt å snicksnackade ett bra tag eftersom hummern vad levande när vi kom och grillen va inte tänd.. så ni kan ju tänka er.

Längs med promenaden på standen badade vi ett par ggr oxå, ett måste i värmen. Ja.. så småningom tog stranden slut och vi fick vika av upp mot vägen igen.

Inne i Negril tog de ca 3 minuter för en person att komma fram, presentera sig och säga som många andra "jag bor uppe i bergen men jag är nere i stan för att guida turister" "i gotta make da living for mi kids you know"

Ja. De man gör är att man låter dom guida de man själv hade klarar av att hitta, man ger dom sedan en slant och alla är nöjda och glada. Han hjälpte oss dock mer genom att även fixa en taxi vidare till Rick's Café, vi insåg att de va en bit kvar och vi orkade inte gå. Så.. vi hoppade in i en taxi.. vi frågade om kostnad innan vi hoppade in (som vi hade fått reda på att man skulle )
Svaret va " just give me somethin' you know"
Hm.. ok. Vi har hört sen tidigare att taxiresor inte ligger långt ifrån Sverige i pris så visste vi att de skulle bli en slant. 250 spänn fick han, och med de trötta benen så va de väl värt de.
När vi åkte hem dock och skulle åka de extra 9 km som vi hade gått å han ville ha 25 dollar så insåg vi att vi hade betalat överpris till den första killen.. men men.

Äntligen kom vi fram till Rick's. En av de ställen man enligt alla sidor på internet måste besöka när man är på Jamaica.
Det är en pub som ligger på klipporna på den västra kusten. Havet är turkost och djupet som ser ut att vara 4 meter är myyyycket mer än så, de inser man när man ser alla som hoppar från 8 - 35 meters höjd ner i de blå.
Många kommer dit för att hoppa men de flesta kommer dit för solnedgången, så även vi.

Så fort solen gick ner strömmade folket ut till taxibilarna som stod utanför å väntade. Som på Kungsgatan kl 03 en lördag.

Äventyrlig dag utanför hotellet och utan guide, de va de vi hade längtat efter :)

Nedan följer bilder i vanlig ordning

 
 
 
 
 
 
 
 
 

YS Falls & Black River

Jamaicasemestern fortsätter. Lördagen fick vi erfara kontinental frukost inställt för "The full buffé" eftersom vi behövde äta tidigt för att åka iväg 7.40 från hotellet. Ingen jättehöjdare med corn flakes och bagel.. men man tycker lätt så när man blivit bortskämd i 4 dagar.

Bussen tog oss 1.5 timme söderut, längs kusten en bra bit vilket va otroligt vackert. Bussfärden gick fort eftersom vår kära värmlänning Henrik från Ving hade allt möjligt intressant att berätta om historian och ön. Dethär med utflykter med resebolagen är väl ingen höjdare men detta var helt OK, vi fick veta en hel del.

Vi stannade till där Peter Tosh begravdes för lite historia, ingen jag kände till sedan innan men H va inte sen att springa av bussen för att fota. Under tiden kom de fram en rastakille å snackade skit med mig, tuggandes på ett grässtrå sådär lite coolt ni vet. ... såg ju sen att de va ju inte gräs. Eller jo, de va de ju.. deras sorts gräs som han frågade om vi ville köpa:
-No thank you, i only smoke cigarettes
han svarar:
- you know, that stuff will kill you
haha! Underbart.
Bussen åkte sedan vidare. .

Väl framme vid YS Falls va de fritt hopp å lek från Henrik från Ving :)
Vattenfall med 5-6 platåer fanns att beskåda och de va ju grymt. Det fanns även över 10 jamaicaner där som inte var sena med att hjälpa till för ett liten peng (man går inte i vattenfallet själv) vi guidades genom 2 olika våningar, de va sånt tryck i vattnet så i omgångar va de ganska läskigt men va fan. . Åker inte till Jamaica för att stå på sidan om å glo :)

Han fick sig en slant och sedan gick vi längre ner och badade, kikade på en ödla, en kolibri och sjukt konstiga växter.

Efter ett par timmar bar de vidare mot Black River och en båtresa med målet inställt på att få se lite krokodiler.

Innan vi gick på båten åt vi lunch på en typ taverna ägd av ett Jamaicanskt par. Mat behövdes verkligen.. de va ett liten mysigt hus mitt i staden.
Sen va de dags att knalla upp på båten. Han som körde båten hette Gregory och va lite sådär smårolig som man kan va när man har hand om turister.

Själva krokodiljakten var ganska intressant. Då dom är djur som har sina egna territorium så visste nästan Gregory vart varje krokodil skulle kunna vara. Den första som dom kallade The President, som då skulle vara störst, vägrade komma fram när han visslade och hade sig så vi åkte vidare.. men sedan dök dom upp, en efter en.
De va jädrigt coolt att se en krokodil i de vilda. Gregory hade med sig kyckling till dom för att dom skulle komma närmare men de blev en kamp mellan krokodil och gamar och andra fåglar om vem som skulle hinna få godbiten!

När vi sedan kom till platsen som va The turningpoint så hörde ja bara ett plask, de va Henrik från Ving som bestämde sig för att plötsligt bada i floden där vi för 2 minuter sedan hade snackat med en krokodil. Kändes ju lite läskigt att han hoppade i där men som jag sa.. de e djur med fasta territorium så jag antar att Henrik var ganska säker på sin sak när han hoppade, att de inte skulle finnas någon i närheten.
Han har jobbat på Jamaica länge (4 år tyckte jag han sa) så han har väl koll. Ha var jädrigt tjenis med både Gregory och de som jobba de på YS Falls.

Väl uppe på land igen där båten höll till så hade en krokodil lagt sig på gräset för att sola. De sjuka va att dom hade bara en kedja där de stod "dont go ovet this line" ... inget stängsel.
Vi fick sen knalla in i ett skjul där dom födde upp småttingar som jag så klart tog chansen att hålla i 😀

Utflykten led mot sitt slut och vi hade en 1.5 timmes resa framför oss tillbaka till hotellet. Trötta och jävliga, de som gjorde oss än mer trötta va att vi även hade bokad middag på hotellets Fine dining restaurang samma kväll :/

Nedan följer lite bilder från dagen :)